Imorse vid 8-snåret när jag satt och sörplade i mig en blaskig seven eleven latte, gjorde jag en ganska trevlig bekantskap. Vid t-centralen steg det på en ung man. Solbränd och artig frågade han mig (på crocodile Dundee engelska)om vattnet i mälaren  var för kallt för att bada i. Jag upplyste honom att det snöade i Stockholm för tre veckor sedan och att han inte skulle låta sig luras av den förrädiska vårsolen. Vattnet är iskallt.

Han frågade mig om jag var på väg till jobbet, och sedan berättade han för mig att han själv kom direkt från Köket (en nattklubb på Stureplan som har öppet till 5.) Han kände sig uppenbart ganska malplacerad i sin partyskjorta, sne slips och dansskor bland alla gratistidningsläsande förvärvsarbetande stockholmare.

Jag hann aldrig fråga aussien om varför han var i Stockholm (Jag gick av i Fridhemsplan) men efter att jag hade berättat att jag arbetar som förskollärare, lyste han upp och sa att jag hade ett viktigt jobb. Han kom nämligen ihåg sina gamla dagisfröknar från Melbourne. De hette Patsy  och Gretchen.