Idag har jag köpt en hårprodukt för 229 spänn.Så jävla typiskt. Jag ber min frisör om en bra produkt för volym och glans. Jag brukar inte vara den som tycker att det är pinigt att fråga efter priset, men med löning på fickan och platt hår så slog jag till utan att först priskolla. När jag kommer hem upptäcker jag att den känns kletig och STINKER hubba-bubba. Man får ju ENBART skylla sig själv.

Saker och händelser jag minns starkt från min barndom:- Hur mammas kind luktade efter hon gått från bussen en kall dag i november, I hallen stod jag och kramade henne. Jag minns precis hur hon luktade. Len hud och frisk luft.-Vinylknastret från "Barnen i bullerbyn" och senare, The Beatles.- Hur jobbigt det var att vara tvungen att ha stickade "kalasbyxor" under klänningen när man fick följa med mamma och pappa på fest.-Den vita stenen-Att väcka mina systrar på helgerna. Och hur mycket de tyckte om mig när de kom och hälsade på efter de flyttat utomlands.-Mina tankar om sex. För mig var det OBEGRIPLIGT hur någon frivilligt ville utsätta sig för det. Anledningen att jag funderade mycket på det var att jag gärna ville ha barn när jag blev stor. Jag försökte febrilt komma på en lösning och slutligen var adoption min enda framtida utväg.